måndag 18 februari 2008

grubblat

Har grubblat idag. Det är inte bra, det tar tid och energi. Satt en stund i solen på min favoritplats på jorden, stans kallbadhus, och grubblade så infernaliskt att när jag reste mig och var på väg därifrån blev tvungen att vända mig om och sända en tanke om förlåtelse till den vackra platsen för att jag inte haft vett att njuta av den.

Grubblet var det vanliga. Hela förmiddagen hade bestått av konflikter med sonen för att jag ville röja-städa och han ville ha umgänge och uppmärksamhet. Vad ska jag göra för att få tid för både och? Jag satt och räknade på om jag skulle kunna starta eget. Jobbet jag har nu är underbart, arbetskamraterna goa, spännande och kloka, tempot lagom - det finns tid för diskussion och reflektion. Jag får göra roliga utvecklande saker och vara kreativ och skapa. Men jag håller på att bli utsorterad för att jag envisas med att vilja jobba deltid, märker jag. Och att jobba heltid med två timmars pendlingstid GÅR inte. Det finns inga dagis som har öppet så länge att jag skulle kunna ens teoretiskt.

Snarare skulle jag vilja jobba ännu mindre, nu när jag skulle klara det ekonomiskt också. Kanske få tid till lite motion.
Men den friheten finns inte. Grubbel grubbel. Jag vet att det inte går att prioritera om mer med min tid, jag måste väl försöka stryka grejer. Fast vad? Nja, nej, det går inte det heller. Allt jag gör är saker jag vill göra, som får mig att må bra. Annars skulle jag inte funka.
Jag får väl börja ta i med hårdhanskarna med sonensituationen. Så han kan acceptera att han inte kan få uppmärksamhet precis de timmarna på ledigdagmorgonen när jag vill röja. Usch. Lätt är det inte. Skulle önska att barn kunde vara mer delaktiga i de vuxnas värld. Att man tog med sig dem, åtminstone om man ska göra nåt på fritiden. Som det är nu förväntas man alltid lämna dem ifrån sig så fort man ska hitta på nåt.

Läser bibeln lite, av nyfikenhet. Visste ni att enligt den blev Noa och gänget sisådär en 900 år gamla innan de dog? Undra om de hann med allt de ville göra.

Tänk vad mycket energi, tankemöda och tid det går åt till att ombestämma sig hela tiden. Jag gör nya planer och scheman för mitt liv hela tiden. Tänk om man bara kunde bestämma sig, handla därefter och sedan släppa det.

På lördag har jag äntligen bytesdagen här i området. Vad skönt det ska bli att bli av med en massa saker!

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej

hamnade här vi en länk hos Anki, mångas inspirationskälla.

Jag vill önska dej lycka till med "köpstoppet", för min del har det gått bra i två veckor än så länge. Jag blir trött bara på tanken av att åka ner på stan och skjuter tom upp mina "viktiga" bankärenden!! ;-)

Ang Noa, hans berättelse är ju nedtecknad i en tid då man inte hade så mycket koll på tiden. Nog blev han gammal, men kanske inte 900 år som vi lever dem. Så tänker jag iaf, för att få ihop det.
Men inte hade han vår kamp för att få tiden att räcka!!!

Jag återkommer!